Hur vi räknar fram löner, efterfrågan och nettolön — och var siffrorna har sina gränser. Den här sidan beskriver Vägvals metod i detalj så att varje siffra på plattformen går att granska och verifiera.
Lönedata hämtas från SCB:s lönestrukturstatistik och redovisas som medianlön per månad för heltidsarbete, klassificerat enligt SSYK 2012 (Standard för svensk yrkesklassificering). Vi visar månadslön omräknad till heltid (40 timmar/vecka) så att deltidsarbete inte snedvrider siffran nedåt.
Vi väljer medianen framför medellönen av två skäl. För det första är medianen mer representativ för "vad en typisk person i yrket tjänar" — den påverkas inte av extremt höga eller extremt låga utfall. För det andra är medianen det mått SCB själva rekommenderar för att jämföra lönenivåer mellan yrken där lönesvansarna ser olika ut, till exempel mellan en kommunal grundskolelärare och en privat IT-konsult.
Där underlaget är litet (få anställda i yrket på riksnivå) markerar vi siffran som osäker. Vi visar inte heller lön per yrke när SCB av integritetsskäl har skyddat data — typiskt sker det när det är färre än 20–30 individer i en yrkesgrupp i en viss kommun eller sektor.
Regionala lönejusteringar baseras på SCB:s regional uppdelade lönedata kombinerat med Arbetsförmedlingens regionala arbetsmarknadsanalyser. Som tumregel ligger Stockholms län historiskt 10–15 % över rikssnittet för de flesta yrken; Göteborg och Malmö ligger 2–5 % över. Norrlands inland och delar av Småland ligger generellt 3–8 % under rikssnittet, men variationen är stor mellan branscher.
För yrken med stark kollektivavtalsreglering — till exempel sjuksköterskor, lärare och poliser i offentlig sektor — är de regionala skillnaderna mindre än för privat sektor, eftersom lönen där styrs mer av tjänsteår och utbildning än av geografi.
När vi visar ett lönespann avses ungefär P25–P75-percentilerna — det vill säga den mittersta hälften av lönefördelningen för yrket. Det betyder att en fjärdedel av yrkesgruppen tjänar mindre än det lägre värdet, och en fjärdedel tjänar mer än det högre.
Den lägsta percentilen (P10) och den högsta (P90) visas på vissa yrkessidor där underlaget är tillräckligt. P10 motsvarar normalt nyutexaminerade eller deltidsarbetande inom yrket, medan P90 ofta speglar personer med chefsroll, lång erfarenhet eller specialistkompetens. Spridningen mellan P10 och P90 är ett bra mått på hur "förhandlingsbart" yrket är: en stor spridning indikerar att individuell prestation, arbetsgivare och specialisering spelar stor roll för slutlönen.
Varje yrke får en efterfrågepoäng från 1 till 10. Den är en sammanvägning av antal aktiva platsannonser via Jobtech (Arbetsförmedlingens öppna data) normerat mot yrkets totala storlek, Arbetsförmedlingens framtidsprognos 1 och 5 år framåt (bristyrken viktas tyngre) samt historisk söktrafik på Vägval som indikator på allmänhetens intresse — en mindre delkomponent.
Poängskala: 8–10 = mycket hög efterfrågan (brist på arbetskraft, snabb anställning), 6–7 = stabil marknad, 3–5 = svagare läge (fler sökande än tjänster), 1–2 = överskott eller mycket smal marknad. Poängen räknas om månadsvis när nytt platsannonsunderlag finns tillgängligt.
Nettolönekalkylatorn räknar enligt svenska skatteregler för det aktuella inkomståret. Komponenterna är: kommunal inkomstskatt (kommunspecifik procentsats 29–35 % hämtad från Skatteverkets öppna register), statlig inkomstskatt (20 % på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger skiktgränsen 643 100 kr/år för 2026), jobbskatteavdrag (det årliga jobbskatteavdraget som reducerar skatten för förvärvsarbetande) samt grundavdrag (schablonavdrag som varierar med inkomst och ålder).
Resultatet är en uppskattning av månadslön efter skatt och avgifter. Vi visar inte arbetsgivaravgifter (de bekostas inte av den anställde), och kalkylen tar inte hänsyn till individuella avdrag som ränteavdrag, reseavdrag eller ROT/RUT — som alla kan justera den slutliga skatten vid deklaration.
SCB:s lönestrukturstatistik täcker hela arbetsmarknaden för anställda (inte egenföretagare). För privat sektor används urvalsundersökning som viktas upp; för offentlig sektor används totalundersökning. Det gör att precisionen är något lägre för smala yrken i privat sektor än för stora yrken i kommun och landsting.
Vi aggregerar inte själva — vi citerar SCB:s publicerade siffror på yrkesnivå (SSYK 4-siffrigt). Det innebär att två specialiseringar inom samma SSYK-grupp visas med samma lönebild, även om de i praktiken kan skilja sig åt. Där vi vet att en yrkesbeteckning är ovanligt heterogen (t.ex. "övriga IT-specialister") flaggar vi det.
Eftersläpning. SCB:s siffror släpper med cirka 9–12 månaders fördröjning. I praktiken visar Vägval lönenivåer som ligger 1–2 år bakom rådande marknad. För snabba branscher (IT, tech) kan verklig lön ligga 3–8 % över våra siffror.
Bonusar och förmåner ingår inte alltid. SCB inkluderar fast lön och rörliga tillägg, men inte all individuell bonus, optioner eller stora förmånsvärden. Lön i tech, finans och försäljning är därför i praktiken något högre än vad SCB redovisar.
Inte egenföretagare. Frilansare, konsulter på eget bolag och egna företagare ingår inte i lönestatistiken.
Kommunal hyresdata är schablon. "Kvar efter hyra" bygger på genomsnittlig hyra för 1 rok i kommunen — verklig hyra varierar stort mellan nyproduktion, andrahand och bostadsrätt.
SCB publicerar lönestrukturstatistik en gång per år, vanligtvis under hösten för föregående år. Vi importerar och kvalitetssäkrar den nya datan inom 2–4 veckor efter publicering. Skattedata uppdateras inför varje nytt inkomstår (1 januari). Arbetsförmedlingens platsannonsdata och därmed efterfrågepoängen räknas om varje månad.
Du kommer att se andra lönesiffror på Saco, Unionen, Akademikerfacket, Lönestatistik.se och andra sajter. Att de skiljer sig från Vägval beror oftast på en av tre orsaker: medellön vs median — medellön är typiskt 5–15 % högre; medlemspopulation vs hela arbetsmarknaden — fackförbundsstatistik avser bara medlemmar i förbundet, vilket ofta innebär högre utbildningsnivå; egna enkäter vs SCB — enkätbaserad data har lägre svarsfrekvens i lågavlönade yrken och tenderar därför att överdriva genomsnittet.
Vi rekommenderar att du jämför Vägvals mediansiffra med SCB:s publicerade rapport om du vill verifiera — vår siffra ska alltid stämma med SCB inom marginalen för avrundning.
Vi rättar fel snabbt. Om en lönesiffra ser uppenbart fel ut, om en yrkesbeskrivning är vilseledande eller om en beräkning inte verkar stämma — skicka ett kort meddelande till hej@vagval.se med URL:en och vad du tycker är fel, så återkommer vi. Mer om hur Vägval är uppbyggt och vilka som ligger bakom finns på /om.