En Övriga universitets- och högskollärare i Sverige tjänar i snitt 42 000 kr/mån enligt SCB – lönespannet är 31 900–49 600 kr/mån beroende på erfarenhet och region. Utför annat undervisningsarbete inom högskola och universitet än inom 2311-2314. Exempel på arbetsuppgifter: Undervisar, handleder samt examinerar inom grundutbildningen. Yrket är ett av arbetsmarknadens bristyrken – efterfrågan är hög.
Medianlönen för Övriga universitets- och högskollärare är 42 000 kr/mån enligt Statistiska centralbyråns (SCB) lönestrukturstatistik. Lönespannet ligger normalt mellan 31 900 och 49 600 kr/mån. Lönen påverkas av erfarenhet, region, sektor (privat eller offentlig) och arbetsgivare.
Se detaljerad lönestatistik och regional jämförelse för Övriga universitets- och högskollärare.
Vanligtvis krävs högskoleutbildning för att arbeta som Övriga universitets- och högskollärare.
Efterfrågan på Övriga universitets- och högskollärare bedöms vara hög baserat på data från Arbetsförmedlingen och Jobtech. Se bristyrken 2026 för mer.
Vill du veta mer om yrket? Se guide ↓
Utför annat undervisningsarbete inom högskola och universitet än inom 2311-2314. Exempel på arbetsuppgifter: Undervisar, handleder samt examinerar inom grundutbildningen.
Många som jobbar som Övriga universitets- och högskollärare upplever att yrket ger en tydlig känsla av att bidra med något konkret. Det handlar om att omsätta kunskap i praktiken – och att se resultat av sitt arbete, vilket är en av de saker som håller engagemanget uppe över tid.
En typisk arbetsvecka innehåller allt från planering och förberedelser till det faktiska genomförandet och efterarbete. Beroende på arbetsplats och uppdrag varierar innehållet, men kompetensen och ansvarstagandet är konstanta.
Se även liknande yrken: Professorer (75 000 kr/mån), Grundskollärare (42 600 kr/mån), Grundskollärare (40 800 kr/mån), Gymnasielärare (41 700 kr/mån), Specialpedagog (40 000 kr/mån).
Vägen till att bli Övriga universitets- och högskollärare går i de flesta fall via en universitets- eller högskoleutbildning. Det krävs vanligtvis en högskoleutbildning för att vara kvalificerad för tjänster inom yrket.
Studietiden varierar, men räkna med tre till fem år beroende på inriktning och nivå. Under utbildningen brukar det ingå praktikperioder som ger värdefull arbetslivserfarenhet innan man söker sin första anställning.
Enligt SCB:s lönestrukturstatistik 2026 ligger medianlönen för Övriga universitets- och högskollärare på 42 000 kr/mån, med ett typiskt lönespann på 31 900–49 600 kr/mån. Det är siffror som gäller för hela landet – i Stockholm och andra storstäder kan lönen ligga 5–15% högre.
Det är en stabil lön som ger en trygg ekonomi. Lönen för Övriga universitets- och högskollärare påverkas framför allt av erfarenhet, var i landet man jobbar och om man är anställd i privat eller offentlig sektor – skillnaderna kan vara ganska stora.
Jämfört med liknande yrken tjänar du som Övriga universitets- och högskollärare något lägre än Professorer (75 000 kr/mån), Grundskollärare (42 600 kr/mån) och Grundskollärare (40 800 kr/mån).
Behovet av Övriga universitets- och högskollärare är tydligt och förankrat i långsiktiga samhällstrender. Det handlar inte om en tillfällig brist – grunden är strukturell, vilket ger trygghet för den som väljer yrket.
Arbetsförmedlingens prognoser och Jobtech-data bekräftar bilden: yrket tillhör de med bäst jobbmöjligheter på fem till tio års sikt. Det är ett bra läge att etablera sig och bygga erfarenhet.
Vad tjänar en Övriga universitets- och högskollärare i Sverige?
Medianlönen för Övriga universitets- och högskollärare är 42 000 kr/mån enligt SCB:s lönestrukturstatistik 2026. Lönespannet är typiskt 31 900–49 600 kr/mån beroende på erfarenhet, region och arbetsgivare. Stockholm och andra storstäder ligger ofta 5–15% högre än rikssnittet.
Vad krävs för att bli Övriga universitets- och högskollärare?
Vanligtvis krävs högskoleutbildning. Utöver formell utbildning värderar de flesta arbetsgivare praktisk erfarenhet och relevant kompetens inom fältet. Praktik, extrajobb och egna projekt kan väga upp om formella meriter saknas.
Hur är arbetsmarknaden för Övriga universitets- och högskollärare?
Jobbmöjligheterna för Övriga universitets- och högskollärare är god. Efterfrågan överstiger tillgången i många regioner och yrket finns med bland SCB:s bristyrken. Att hålla kompetensen uppdaterad och vara aktiv i sitt nätverk ökar chanserna att hitta rätt tjänst.
Hur avancerar man som Övriga universitets- och högskollärare?
Karriärutvecklingen sker vanligtvis genom att bygga erfarenhet, ta på sig mer ansvar och specialisera sig. Fortbildning, mentorskap och ett aktivt nätverk är viktiga faktorer. Många övriga universitets- och högskollärares går med tiden in i lednings- eller specialistroller med högre lön och bredare ansvar.